Om man beräknar värdeförlusten p
g a missad aptering och ställer den i relation till maskinkostnad så visar det
sig finnas ganska mycket tid att lägga ned på aptering av kvalitetstall. Vi
antar att maskinkostnaden är 1300 kr/tim och räknar på några exempel enligt
formeln:
Tid = apteringsförlust /1300kr *60 min.
| Antagande | Diam cm | Apt-förlust kr | Tid för aptering, min |
| klass 3 blir klass 4 | 24 | 26 | 1,2 |
| 30 | 41 | 1,9 | |
| klass 1 blir klass 3 | 24 | 58 | 2,7 |
| 30 | 108 | 5,0 | |
| klass 1 blir klass 4 | 24 | 84 | 3,9 |
| 30 | 149 | 6,9 |
Använd prislista
Om en av tio klena rotstockar blir klass 3 i stället för klass 1 så finns det teoretiskt ca 15 sek per träd för att stanna upp och granska stamdelen. På 15 sek hinner man se ganska mycket detaljer på stammen. Om en av 10 grova rotstockar blir klass 4 istället för klass 1 så finns det i genomsnitt 40 sek för att granska varje träd. Tiden borde t o m räcka för att gå ut och titta på tveksamma fall.
Nu är det ju inte meningen att maskinen skall stå stilla. Snarare bör resonemanget leda till eftertanke om det går att utveckla metoder för att hjälpa föraren att aptera. Kanske kan en skicklig apterare samarbeta med föraren och gå i förväg och märka träd med värdefullt virke. Kan en kunnig skogsägare på samma sätt höja sitt rotnetto genom att märka ut träd med högt virkesvärde? Det borde vara enkelt att höja utbytets värde på kvalitetstall några snäpp när det är så stor prisdifferens mellan klasserna.