Stockmätning
Idag betalas i stort sett alla sortiment
exklusive bark. Vid inmätning är normalt virket obarkat och mätresultatet
blir inklusive bark. Vid stockmätning ger mätramen diameter på bark och
måttet under bark erhålls genom avdrag för
Barktjockleken varierar mellan olika trädslag och delar av stammen. En del trädslag som tall och vårtbjörk bildar skorpbark på nedre delen av stammen och dubbel barktjocklek i brösthöjd kan i vissa fall uppgå till 80-100 mm. På en stocklängd har man normalt passerat den värsta skorpbarken och är nere på 20-25 mm. Toppstocken är däremot mycket tunnbarkig, ofta ned mot 5 mm.
För att beräkna barkavdrag hos sågtimmer används funktioner av typen Y=a + bX, där Y= dubbel barktjocklek i mm, X= toppdiameter på bark i mm, samt a och b konstanter. För tall finns funktioner för 13 områden och tre tjockleksklasser och för gran finns funktioner för 11 områden utan uppdelning på tjockleksklasser. Funktionerna finns i VMR 1-99 bilaga 1. Om sågtimmerfångsten vid en mätstation kommer från områden med olika barkegenskaper kan mer än en barkfunktion per trädslag behöva användas.
I tabellen anges som exempel barkfunktioner för Kalmar län.
Travmätning
Vid travmätning är barken en av de variabler som används för omräkning
av travad volym till fastvolym under bark. Man uppskattar barktypen i medeltal
för stockarna i traven och väljer en av fem barkklasser. Därefter bedöms
ett procentuellt barkavdrag enligt följande tabell.
Barktyp | Barkavdrag % |
Extremt tunn bark | -4 |
Tunn bark (hög andel glansbark) | -5 |
NORMAL BARK | -6, -7, -8 |
Tjock bark (hög andel skorpbark) | -9 |
Extremt tjock bark | -10, -11, -12 |