Timmerstocks kvistighet har betydelse vid bedömning av kvalitetsklass. Både kvisttyp och kviststorlek kan påverka klassningen. Bedömningsområde för kvist är hela stocken.
Kvisttyp. På gran tas endast hänsyn till om det finns sprötkvist. Råkvist, torrkvist och, barkringskvist benämns som annan kvist. Bestämning av kvisttyp skall göras i nivå med stockens mantelyta.
Antal kvist. Antalet kvistar på stocken är numera obegränsat.
Kviststorlek.
Mätning av kvists diameter skall ske i samma snitt som gäller för bestämning
av typ, dvs i nivå med stockens mantelyta. Det är kvistens största diameter
som räknas. Till kvisten räknas kärna och omgivande mörk ved. På otydliga
kvistar underlättas mätningen om man utgår ifrån avgränsande årsring på
kvistens ovansida och följer denna till undersidan. På barkdragande kvistar
räknas barken in i kvistdiametern.
Kvistar och barkdragande lyror som är helt belägna inom 2 dm från stocks ena ände är tolerans och påverkar inte klassningen. Den synliga delen av kvisten kapad jäms med mantelytan, måste då i sin helhet få plats inom 20 cm. Gäller även sprötkvist som kan fortsätta långt nedåt i stocken.
Maxstorlek för kvist på grantimmer
| Grantimmer | Klass 1 | Klass 2 |
| Kvisttyp | max 60 mm oavsett kvisttyp | Sprötkvist
max 120 mm annan kvist obegränsat |
Sprötkvistar
Sprötkvisten är starkt
uppåtriktad, minst dubbelt så lång som den är bred. Den sneda
riktningen i stammen gör att den får en starkt oval form. Även små
sprötkvistar blir därför snabbt för stora för klass 1. Sprötkvistar
är ofta omgivna av bark.