En klyka uppstår när man kapar en stam som är delad. Ofta har de båda stamdelarna olika grovlek. Den grövre kallas då huvudstam och den klenare klykben. Klykbenets diameter skall uppgå till minst 1/3 av huvudstammens diameter, i annat fall betraktas klykbenet som en kvist. Huvudstam och klykben kan ha olika längd.
Öppen klyka
Hos en öppen klyka är det luft mellan huvudstammen och klykbenet. Sådan
klyka får inte ingå i sortiment såvida inte klykbenets höjd understiger
gränsen för tillåten kvistlängd.
Sluten klyka
I en sluten klyka är huvudstam och klykben sammanväxta utan mellanrum. Det
får förekomma bark mellan stamdelarna men inte luft. Det kan också vara
så att endast dubbel märg i stockänden visar att det är en sluten klyka.
Sluten klyka i stocks toppända är leveransgill i sågtimmerstock om inte
kvarvarande bark når ut till mantelytan på någon sida.
Tvärkapad sluten klyka får
förekomma i massaved men inte i sågtimmerstock. Om klykbenet är mindre än
1/3 av huvudstammen så räknas det som kvist. Kvisthöjden beräknas då på en
utjämnad mantelyta. Om stocken skall vara tillfredsställande kvistad är
största kvisthöjd 4 cm vid kvistdiameter över 3 cm. Den utjämnade mantelytan
tillåter dubblerad kvisthöjd (4 cm x 2 = 8 cm). Huvudstammen måste vara
större än 3 x klykbenets diameter, i exemplet 24 cm, annars gäller regeln
för sluten klyka ovan.
Lämpligt tillredd sluten klyka får förekomma i sågtimmerstock. Det är lämpligt att aptera så den kommer nära stockens grova ände. Vinkeln mellan klykbenets kapsnitt och huvudstammens längdaxel får vara högst 45 grader.
Vidväxt
stamdel i rotända liknar en klyka eller sprötkvist men är en annan stam
som omslutits av huvudstammen. Ofta har bistammen ganska liten diameter som på
bilden. Vidväxt stamdel tolereras om den är mindre än 1/3 av huvudstammens
diameter, oberoende av hur högt på rotstocken den kommer ut.