Hos alla träd är fibrerna i veden mer eller mindre snedställda i
förhållande till stammens längdaxel. Växtvridenhet innebär att vedfibrerna
lutar i förhållande till trädets längdaxel och ligger som en spiral. Om växtvridenheten är stark, leder den till att sågat virke blir
propellerformat ("vint"). Felet är svårt att se på
obarkad stock. Endast i undantagsfall, främst i gamla träd, är den så
stor att den skulle föranleda nedklassning.
Växtvridenhet är tills vidare toleransfel i VMR 1-07.Man tror att fibervinkeln kan mätas automatiskt i framtiden.
Fiberriktningen kan vara vriden antingen medsols (vänstervridet) eller motsols (högervridet). Riktning och storlek varierar mellan olika träd och mellan olika delar inom ett träd.
Hos barrträd är det vanligt att fibrerna i de första 10-15 årsringarna närmast märgen är vänstervridna med stor fibervinkel. Med åren övergår vedfibrerna successivt i en högervriden spiral. Växtvridenheten brukar därefter öka med stigande ålder. Omfattningen verkar vara kopplad till växtbetingelser, ålder, del av trädet samt arv.
Orsaken till snedställningen av fibrerna är att tillväxten av kambiumringen sker genom s k glidande tillväxt, som innebär att kambiets celler i princip delas på mitten och att de därefter i samband med längdtillväxten glider upp mellan varandra. De är samtidigt snedställda. Detta har till följd att ju kortare fibrerna är i förhållande till stammens grovlek, desto mer snedställda blir kambiecellerna. Fiberriktningen blir "skruvformig" upp längs stammen.