Om en stock har toppdiametern 20 cm och längden 37 dm kan man snabbt se att värdet är 47 kr på denna bitprislista.
Värdet har beräknats
genom att stockvolymen multipliceras med volympriset som i det här fallet är
grundpriset 400 kr *priskorrektionen 0,97. Vid volymberäkningen har klassmitten
20,5 cm använts.
Volym: 0,2052 *PI *3,7 /4 = 0,122 m3 to
Bitpris: 0,122 *400 *0,97 = 47,34 kr
Värdet har beräknats genom att 1 löpmeter av stockvolymen har multiplicerats med volympriset. Grundpriset utan priskorrektion har använts vid beräkningen. Det är därför olämpligt att multiplicera löpmeterpriset med stocklängden för att ta fram stockpriset. Däremot är det lämpligt att använda den för att ta fram priset på en stamdel med okänd längd.
Exempel
En granstock med kvalitet 4, toppdiameter 18 cm och längd 49 dm apteras
kortare p g a stor avsmalning och blir 20 cm och 37 dm. Hur mycket är den
överblivna stamdelen värd på nästa stock med samma kvalitet och toppdiameter
16 cm? Är minskningen av stocklängden lönsam?
Värdet på alt 1 (bitprislista): 57 kr
Värdet på alt 2 (bitprislista): 47 kr
Stamdel (löpmeterprislista): 8,60 *1,2 =10,32 kr. Skillnaden blev marginell
0,32 kr.
Man kan även använda löpmeterprislistan för att bilda sig en uppfattning om apteringsgränsen mellan timmer och massaved. Det är inte ovanligt att mittdiametern på en stock är 2-3 cm större än toppdiametern. (Avsmalning 1 cm / löpmeter på stocklängd 40 dm gör +2 cm). I tabellen ligger startvärdet för mittdiametern 2 cm högre än för toppdiametern så här kan man jämföra priserna på samma rad och bl a se om massaved är bättre än timmerpriset på de lägre kvalitéerna. Priserna för klass 4 gran (och även tall) balanserar t ex vid toppdiameter 14 cm.