Klassindelning

Figuren visar hur de inmätta stockarna i olika diameterklasser registreras efter klassbotten och volymberäknas efter klassmitten. Samtliga fem stockar i första facket 19,00-19,99 cm registreras som 19 cm och volymberäknas som 19,5 cm. Kom ihåg att alltid använda värdet vid klassmitten när du räknar med klassindelade observationer.

Vi antar att alla stockarna är 4,3 m långa och räknar:

5 x 0,195² *PI x 4,3 / 4 = 0,642 m³ to
4 x 0,205² *PI x 4,3 / 4 = 0,568 m³ to 
3 x 0,215² *PI x 4,3 / 4 = 0,468 m³ to

Varje stock har en exakt diameter men den är omöjlig att bestämma vid praktisk mätning, både med manuella redskap och automatik. Ofta måste mätningen ske på bark, och barkavdrag uppskattas eller beräknas med generella funktioner. Även om man mäter största och minsta diameter på en barkad stock och tar medeltalet så blir inte måttet exakt. Det finns alltid ojämnheter på stocken som gör det omöjligt att veta var man skall mäta den rätta diametern. Därför blir det redan med ett fåtal stockar mer rättvisande resultat om man använder klassindelning.

Då det gäller stocklängd används olika metoder. Ibland används 1-centimetersklasser med både registrering och kubering efter klassbotten. I andra fall används 1-decimetersklasser med klassbottenregistrering och klassmittenkubering. En stock vars längd ligger mellan 43,0 och 43,9 dm kuberas då efter 43,5 dm. Beräkningen från exemplet ovan blir:

5 x 0,195² *PI x 4,35 / 4 = 0,650 m³ to

Observera att detta inte är betalad volym. Prislistan gäller för volymen på stockar med längder som stämmer överens med giltiga längdmoduler. Om 49,0 dm och 52,0 dm är giltiga längder får alla stockar med längder mellan 49,0 och 51,9 dm samma pris vid en viss diameter.