|
Många variabler påverkar det ekonomiska utbytet
Sidan är inte uppdaterad!
Sortiment.
Förutom vanliga sortiment som timmer, sågkubb och massaved, finns det
specialsortiment som kan ha mycket bra priser. Exempel är stolpar, faner, stamblock och rotstockar.
Det kan även finnas lokala specialsortiment som ger hög avkastning.
Kvalité. En del sortiment uppdelas i olika
kvalitetsklasser. Det är viktigt att kunna avgöra
var gränser mellan olika kvalitéer finns på stammen för att få ut högsta möjliga volym med
högt värde.
Diagrammet visar priset för kvalitetsklass 1-5 på tall. (Bergs
2001). Toppdiameter på x-axeln och kr på y-axeln.
Diameter. Alla sortiment har en minsta toppdiameter och många även en största tillåten diameter.
I timmerprislistan varierar priserna mellan olika diameterklasser.
Diagrammet visar priset för kvalitetsklass 4 på tall. (Sex
prislistor 2001). Toppdiameter på x-axeln och kr på y-axeln.
|
Exempel
En stock är 40 dm lång och har en toppdiameter på 20,5 cm. Den
toppmätta volymen blir då:
PI/4*40*2,052 = 132 dm2
Om avsmalningen är 1,2
cm per löpmeter så är mittmåttet på samma stock 20,5 + 2,4 = 2,9 cm
och fastvolymen PI/4*40*2,292 = 164 dm2
Dessa värden ger
omräkningstalet 132/164 = 0,8. Om massavedspriset är 240 kr måste
timmerpriset vara högre än 240/0,8 = 300 kr för att det skall
vara lönsamt att aptera timmer.
|
A.vsmalning. Sortiment som betalas efter toppmätt
volym medför att volym utanför toppcylindern
i stockens grovända medföljer. Desto större avsmalning, desto större
blir den obetalda volym som följer med.
Vid en viss avsmalning balanserar ökat pris p g a längdkorrektion med
den obetalda volymen. Vid
aptering gäller det att optimera förhållandet mellan längd och avsmalning. Stor avsmalning
på kvalitéer med lågt pris leder ibland till att sortiment som betalas fastmätt ger högre stockpris.
Volymen utanför toppcylindern betalas inte för timmer
Trädslag. Värdet skiljer för lika stockar av olika trädslag.
Många frågor kring ovanstående förhållanden uppkommer vid praktiskt apteringsarbete som t ex:
-
Kan en lägre diameter uppvägas av en större längd?
-
Skall en timmerdel på 80 dm kapas på mitten eller i olika långa stockar?
-
Hur stort avdrag vid inmätningen kan tillåtas på en stock utan att massaved är lönsammare?
-
Kan överskridande av en
kvalitetsgräns motiveras av liten avsmalning och ökad
längd på timret?
Om man inte vill räkna på varje situation separat kan
följande generella svar ges:
- Stoppa alltid vid kvalitetsgränser!
- Liten avsmalning - långa stockar (och tvärtom)!
- Vid x dm avdrag - aptera massaved!
- Vid toppdiameter x cm och kvalité 4 - aptera massaved!
Det är alltså
många variabler som är omöjliga att väga in exakt vid praktiskt apteringsarbete.
Apteringsdatorer i skördare ger en del hjälp genom att beräkna avsmalning - kontra
längdkorrektion men allt annat som bestämmer det ekonomiska utbytet måste fortfarande
den som sköter apteringen avgöra.
|