Skador och fel på virke  

Kvistar på tall, gran och lövträd

Råkvist på tall Kvist vars floem i mantelytan någonstans har växtsamband med stammens floem. Det räcker i princip med växtsamband på endast en millimeter för att en kvist skall räknas som rå.
Torrkvist på tall Kvist vars floem i mantelytan helt saknar växtsamband med stammens floem. Om bara någon del av kvistens yta är opåverkad av röta så räknas den som torr.
Svartkvist på tall Relativt klen kvist, diameter under 15 mm, som kan förekomma i rotstockar växta på magra marker i höjdlägen. Bildning av svartkvist anses bero på klimat som hindrar normal nedbrytning samtidigt som trädet impregnerar kvisten mot röta. Kvisten förekommer sällan i södra Sverige.
Rötkvist på tall Kvist helt angripen av lös röta. Allt material från kvisten i mantelytan kan betas bort med ett trubbigt föremål. Ofta är det redan ett hål där kvisten har suttit.
Sprötkvist på tall Starkt uppåtriktad, ofta barkdragande kvist som ofta kommer ut mellan ordinarie grenvarv. En kvist vars längd på mantelytan är mer än dubbla bredden räknas också som sprötkvist.
Kvistansvällning Utbuktning på tallstocks mantelyta förorsakad av underliggande kvist. Har stor betydelse för klassning av timmer där ansvällningar över 5 mm räknas. Översikt kvistansvällning
Kvistmärke på tall Ojämnhet i barken eller i veden som anger övervallad kvist.
Kvisturdrag Vid stora snötyngder och i samband med avverkning av andra träd händer det att stora grenar på tall bryts och drar med sig en del av stamveden. Efter några år har det bildats törved runt skadan. Kvisturdrag tillåts i timmer oavsett djup om skadans längd understiger 7 cm. Avverkningsmaskiner kan orsaka kvisturdrag i samband med upparbetning av grovkvistiga stammar.
Kvistlyra Ibland bildas ett hål i stammen strax under kvisten som kallas för kvistlyra. Kvistlyror föranleder ingen behandling även om de skulle kunna beröra en timmerstocks sågutbyte.