En stock kan liknas vid
en stympad kon. Formeln för den stympade konen används dock sällan för
volymberäkning Normalt utgår
man från en cylinder för att fastställa stockars volym och
räknar: Eftersom diametern normalt är
ingående variabel kan det vara enklare att räkna: |
m³ fKubikmeter fast (på bark m³ f pb eller under bark m³ f ub) är hela stammens volym ( m³ sk) minskad med toppen och eventuell skadad volym som blir kvar i skogen vid avverkning. Det är vanligt att klentimmer, sågkubb och massaved betalas efter volymen m³ f ub.Normalt bestäms m3 f genom travmätning av virkespartiet. Travens volym reduceras sedan med hjälp av procentsatser för olika variabler som påverkar andelen luft och ev bark i traven. På enstaka stockar får man enklast fram fastvolym genom att mäta diametern på mitten över eller under bark och räkna fram cylindervolymen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Man kan även använda produkten av PI/4 och räkna: 0,7854*Diam2*Längd Man får inte glömma att justera sorterna. Bäst är att räkna med den sort som man vill ha resultatet i. Normalt är det m3 eller dm3. |
m³ miKubikmeter mittmätt ger i princip samma volym som m3 f men
anges då stockarna mäts var för sig. Används ibland vid stockmätning
av lövtimmer. Måttet tas exakt på stockens halva längd. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
m³ toDet här mätsättet ger en stocks toppcylindervolym Det får till följd att ved utanför toppcylindern motsvarande stockens avsmalning inte medräknas. Timmer betalas normalt efter denna volym.
Diametern skall i princip mätas 10 cm innanför toppändan. Kvistvarv och andra
utbuktningar får dock inte påverka diametern. I praktiken söks det
minsta måttet inom 60 cm från toppändan.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
m³ trKubikmeter topprotmätt ger ungefär samma volym som mittmätt m³ f
men blir något mer exakt. Man mäter diametern 10 cm från ändarna utom
på rotstock där man mäter 50 cm in från rotskäret. Formeln för topprotmätt volym innehåller två konstanter som
korrigerar rotdiameter och toppdiameter: PI/4*Längd*(0,485*diamr2 + 0,515*diamt2). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
m³ tTravat mått används inte längre som prisgrundande volym utom för handel med brännved på den privata marknaden. Trots detta så har travmätningen stor betydelse som utgångsläge för att komma fram till fastvolym under bark (m³ f ub). Den travade volymen reduceras då med barkavdrag och ingående luft. Utifrån travens trädslag åsätts en fastvolymprocent som sedan justeras bl a för medeldiameter, travning, vedens krokighet, tillredning, stamform, längd mm. Man får inte blanda ihop m³ t med m³ tr som står för topprotmätning (se ovan).
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
OmföringstalFör att kunna jämföra de olika volymerna och dess priser kan man ta hjälp av en tabell med omföringstal. Nedan finns en sådan tabell i enkelt utförande. Tänk på att den bara ger ungefärliga värden för grova överslagsberäkningar. Det är många variabler som man måste väga in som trädslag, medeldiameter, avsmalning, barktjocklek, stocklängd mm, för att man skall komma fram till ett säkert omföringstal. Andra beteckningar för omföringstal är formtal och omräkningstal. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|