Aptering med skördare 1 2
3 4
5 6
Aptering med skördare 1 2
3 4
5 6
2.
Beståndets kvalité
Boniteten. Hög bonitet ger normalt låg kvalité på barrskog eftersom träden vuxit snabbt i ungdomen. Tallen hinner då utveckla grova kvistar redan i rotstocken som i den avverkningsmogna skogen avtecknar sig som kvistmärken med underliggande ansvällningar. En tallstock med hög kvalitet kännetecknas av täta årsringar i ungdomen och jämn årsringsutveckling, medan en tallstock med låg kvalitet har vuxit snabbt de första åren och sedan utvecklat varierande årsringsbredder. På gran blir det stor andel torrkvist och poröst virke med glesa årsringar. Om boniteten är angiven i traktdirektivet så vet du som förare vilken kvalité som är att vänta, men glöm inte att den kan variera mycket inom trakten.
Trädslagsfördelningen har under åren påverkat kvalitetsutvecklingen i beståndet. Naturliga blandbestånd har ofta hög kvalitet. Lövinblandning i tallungskog kan ge både positiva och negativa effekter beroende på dess höjd i förhållande till huvudträdslaget. Så länge lövträden inte skadar toppskott och de översta grenvarven på tallen hjälper de effektivt till med att dana rotstockens kvalitet genom att påskynda lägre sittande kvistars död. Desto klenare kvisten är när den dör, desto snabbare kvistrensning och högre kvalitet. Lövträd som tillåts att växa ifrån tallen ger däremot stor andel träd med krökar, klykor och barkdrag i stammen. Granbestånd som uppstått genom naturlig succession under lövträd har ofta hög kvalitet. Tillväxten i ungdomen har bromsats så andelen ungdomsved är måttlig och kvisten är klen.
Lövinblandning som är kvar i det avverkningsmogna beståndet ger många ensidiga stammar där ena stockhalvan är bemängd med torra kvistar. På tall kanske antal och storlek är måttligt så toppstocken ändå kan ge klass 2. På gran blir det ofta många torra kvistar som i och för sig inte påverkar klassningen men ger sågutbyte av lägre kvalitet.
Beståndshistoriken, dvs uppkomst, skötsel, skador mm är den direkta orsaken till att beståndet ser ut som det gör. Förstagerationsskog, t ex planterad åkermark, har liten konkurrens och överflöd av näring i ungdomen. Det medför breda årsringar och grova kvistar på rotstocken även på lägre boniteter. Skötseln bör inriktas på att hålla tillbaka tillväxten i plant- och ungskogen för att dana högsta möjliga kvalité på rotstocken. Tidiga och hårda röjningar ger grova kvistar som dör sent och tar lång tid på sig för att falla av och övervallas. Flera försiktiga röjningar i rätt tid och sista röjningen i tallbestånd vid 6-8 m höjd när rotstockens kvalitet är danad kan ge stor andel kvalitetsvirke. Första gallringen kan då senareläggas och göras hårdare så det blir ett lönsamt uttag. Kvarlämnade huvudstammar skall i detta skede tillåtas bygga upp sin grönkrona för framtida hög produktion av kvalitetsvirke.
Markägare. Att markägaren är aktiv innebär inte nödvändigtvis att han har ökat skogens kvalitet. Fällningsskador med öppna och barkdragande lyror och körskador som givit kådved i tall och röta i gran är vanligt förekommande. Aktiviteten kan indirekt ha orsakat väderskador med toppbrott som ger sprötkvistar, tvärkrökar och dubbeltoppar eller stormluckor med grovkvistiga kantträd.
Som förare på en ny trakt är det lämpligt att gå igenom en del av beståndet och bedöma dess kvalitet. Titta på tallarnas rotstockar så du inte missar om det finns klass 1 eller ändå värdefullare sortiment som RS och Faner. Låt blicken följa stammen upp mot kronan och notera var ansvällningarna normalt börjar och om det är vanligt med krökar. Uppe i kronan bör du titta efter möjligt uttag av klass 2 men också efter grov torrkvist som ger sämsta klassning. På granen bör du titta efter förekomsten av krökar, gamla snöbrott och frekvensen av sprötkvist som påverkar klassningen.
