Aptering med skördare 1  2  3  4  5  6 

3. Naturliga betingelser

Trädslag. Tallens sämsta sida är normalt åt söder. Där finns ofta första ansvällning och första torrkvist, samt torrkvistar och råkvistar som ger timmer i klass 4. I tallbestånd med hög kvalitet vore det önskvärt att kunna köra från söder mot norr för att möta sämsta sidan. P g a trädens kronöverhäng mot söder är det svårare att fälla mot norr och den påskjutande kraft som krävs ökar risken för fällsprickor. Det optimala blir att köra i öst-västlig riktning. Mot ljuset ser man då ojämnheter på stammens södersida samtidigt som det går relativt lätt att fälla träden från maskinen.
För granen blir förhållandet det motsatta. Då är det torrkvistarna på norrsidan som bestämmer kvalitén på sågutbytet. Numera påverkar de inte klassningen på timmer.

Topografi. I en sluttning kan det vara stor variation på virkets kvalitet. Det är inte alltid som trädslagsfördelningen är anpassad till de variationer i bonitet och fuktighet som förekommer. Träd som växer i sluttningar med fina jordarter blir ofta krokiga nära marken. Detta beror på att jorden förskjuts nedåt och trädet skulle luta om det inte kompenserade sig för detta. Följden blir ändkrök och stor andel tjurved i rotstocken.

Viltskador. Skadade träd från senare hälften av 1900-talets höga älgpopulation börjar växa in i timmerdimensioner. Brutna toppar har gett sprötkvistar och tvärkrökar. De barkdragande lyrorna efter barkgnag är snart dolda men rotstocken kommer alltid att innehålla barkdrag.

Väderskador. Tung blötsnö kan i en del bestånd ha orsakat många snöbrott. Ett antal år senare syns spåren efter dessa i form av sprötkvistar, tvärkrökar och dubbeltoppar. På tallar kan det också förekomma kvisturdrag efter grova grenar som brutits loss.
I granbestånd på hög bonitet kan en stor del av träden innehålla växtsprickor. Ofullständig eller sen invintring hos vissa provenienser har medfört att stammen har frusit sönder.
Efter hård vindbelastning finns det många rotryckta träd som när de åter har stabiliserat sig har utvecklat stor andel tjurved i stammen. 

Avryckta rötter har givit svampsporer tillträde, vilket medfört att granar ofta är angripna av röta.

4 Arbetssituation