Definitioner

A

Anilinved: Gråviolett ved som utgör förstadium till rotröta eller omger av rotröta angripen ved hos gran.

Aritmetisk medeldiameter: Summan av stockarnas diameter dividerat med antalet. Beräknas med det vanliga sättet att räkna fram ett medeltal.

Antal årsringar: Antal årsringar i stockända inom ett bestämt bedömningsområde i den radiella riktning som ger störst medelårsringsbredd.
Läs mer...

Avkortning: Minskning av stocklängd vid inmätning föranledd av skadad volym, kvalitetshöjning eller bestraffning för tillredningsfel. Avkortningsfel är fel som föranleder längdavdrag på stock beroende på att förväntat sågutbyte inte går att få ut
Läs mer...

Avrundning: Avrundning av X,5 görs alltid till jämn siffra, t ex 20,5 =20 och 21,5=22
Läs mer...

Avsmalning: Förändring av diameter längs en stam eller stock. En stocks avsmalning är skillnaden mellan rotdiameter och toppdiameter. Avsmalningen anges ofta som cm per löpmeter.

Avverkningsskada: Veddeformation, sprickor, barkning och dubbskador som uppkommit vid avverkning.
Läs mer...

Avverkningsspricka: Spricka i ved uppkommen vid avverkning. Uppstår främst vid fällning av träd eller vid kapning av trädstam som ligger i spänn.
Läs mer...

B

Barkdrag: Inväxt bark, oftast i samband med övervallning av stamskada, klyka, sprötkvist m m.

Barkdragande kvist: Kvist helt eller delvis omgiven av bark som når in i behandlingscylindern. Det är ofta en sprötkvist men även kvistar med trubbig grenvinkel kan ibland dra in bark i stammen. Förekommer både på tall och gran. 

Barkdragande lyra: Längsgående skada i veden som uppstått efter övervallning av stamskada. På tall består skadan ofta av bark omgiven med  kådhaltig ved och antyds i barken av ett märke på mantelytan.
Läs mer...

Bark

Barkfunktion: Matematisk formel för beräkning av barkavdrag på diametern
Barkskada: Vid hantering av obarkat rundvirke uppkommet bortfall av bark varvid underliggande ved blottlagts. Har betydelse för hur länge virket håller sig  färskt.
Barktyp: Indelning av barken efter tjocklek
Barkvolym: Barkens volymandel eller absolut volym på en stock
Läs mer...

Barkringskvist: Kvist som är omsluten av bark även under  mantelytan så djupt att det berör behandlingscylindern på timmer.

Barrmassaved: Massaved där normalt alla barrträd får ingå

Barrträdslag: Trädslag med barr

Basning: Uppmjukning av ved med ånga eller nedsänkning i varmt vatten. Används för att kunna böja virke t ex vid båtbygge.

Bastbarkat: Barkningsgrad där all bark intill veden är borttagen

Behandling: Bedömning av stocks kvalitet och nödvändiga avdrags-/volymfels storlek.

Bedömningsområde: Radiellt och/eller areellt område i stockända eller på mantelyta längs stock inom vilket stockegenskaper bedöms.

Behandlingscylinder: En sågtimmerstocks tänkta cylinder med en diameter som är lika med stockdiametern vid toppmätning reducerad med 1 centimeter och en längd som är lika med stocklängden. Idag är begreppet utbytt mot sågcylinder.
Läs mer...

Besvärande rotben: Timmer vrakas om rotbenet är över 15 cm. Massaved vrakas om rotbenet är över 30 cm eller maxmåttet överstiger 70 cm.
Läs mer...

Bladkvist: Kvist som i den färdigsågade plankan har utseendet av ett blad

Blandmassaved: Massaved av både barr och löv enligt avtal blandad i samma trave

Blånad: Missfärgning orsakad av svamp. Man skiljer på ytblånad och stockblånad
Läs mer...

Brunröta: Veden blir brun och spröd. Vid torkning spricker veden upp i tärningsliknande bitar. Cellulosan försvinner och ligninet ansamlas så det till slut nästan bara återstår lignin. Ovanlig i levande träd.

Båghöjd: Största avståndet från en rät linje genom stocks ändcentra till stocks mittlinje.

D

Densitet: Träets vikt i förhållande till volym

Diametermätning: Vid toppmätning är mätstället 10 cm innanför stockens toppända. Vid mittmätning är mätstället mitt på stocken. Vid topprotmätning är mätställena 10 cm innanför stockens båda ändar med undantag för rotmåttet på rotstockar som är 50 cm från rotändan. Tydligt ovala stockar skall korsklavas.

Diameteravdrag: Minskning av diameter på sågtimmerstock för att avlägsna inverkan av fel eller krök på dess behandlingscylinder. Kallas även nedsättning.
Läs mer...

Dimensionsvrak: Stock som efter behandling inte håller sig inom min och maxvärde för längd och diameter

Dragved: Reaktionsved i lövträd som yttrar sig i längre celler på insidan av en krök

Dubbskada: Skador orsakade av avverkningsmaskin med kraftiga dubbar på frammatningsanordning. Inträngning i veden behandlas som avverkningsskada på hela leveransen medan uppkommen riv- eller slirskada behandlas som volymfel på enskilda stockar.

E

Enkelt medelfel: Medelfelets absoluta värde.

F

Fallande längder: Stocklängder varierande mellan en minimi- och en maximilängd.

Fallande mått: Avrundning av verkligt mått till måttklassens nedre gräns.
Läs mer...

Fas: Se totalmätning och stickprovsmätning.

Faströta: Se röta.

Fastvolym: En eller flera stockars volym på eller under bark. I virkestraves fastvolym ingår även eventuella underlagsstockars volym på eller under bark.
Läs mer...

Fastvolymprocent: Sammanlagd vedvolym på eller under bark hos stockar i virkestrave i procent av travens travvolym. Om en trave innehåller  8 % bark och 37 % luft så blir fastvolymprocenten under bark 55%.
Läs mer...

Fiber: Trä är uppbyggt av celler som ur användarsynpunkt ofta kallas fiber.

Fiberlängd: Cellernas längd varierar beroende på trädslag, celltyp, växtsätt mm.
Fibermättnadspunkt: Tillstånd då cellväggarna är mättade med fukt medan cellernas hålrum är tomma.

Flisutbyte: Andelen av timmer som blir flis vid förädling.

"Foskig ytved": Mjuk ytved på trä som torkat på rot. Början till lagringsröta.

Fuktighet: Resultatet blir bäst om virket får behåller sin fuktighet tills det förädlas och kan torkas under kontrollerade former.

Fuktkvot: Virkets fuktighet beskrivet som viktprocenten fukt i förhållande till virkets helt torra vikt.
Fukthalt: Virkets fuktighet beskrivet som viktprocenten fukt i förhållande till virkets råa vikt.

Fällkam: Ojämnhet i stockända orsakad av att kapskäret anbragts för högt i förhållande till riktskäret. Även fläkning eller ofullständigt kapad stock ger 3 dm avkortning som  bestraffning på timmer.

Färgad ved: Virket har ändrat färg p g a påverkan från olika svampar eller kemiska förändringar.

Färskhet: Specificerat krav med hänsyn till virkets barkbarhet, fukthalt, ljushet eller lagringstid.

I

Impregnering: Kemisk behandling av virke som går ut på att fylla cellerna hålrum med svampgifter

Innerbark: Barken närmast tillväxtskiktet, kambiet

Insektsskada: Av insekter eller insektslarver anlagda gångar i veden.

J

Jämnkapning: Stock är jämnkapad när dess ändytor är helt jämna eller har fällkam eller annan ojämnhet understigande 5 centimeters höjd från rotskär eller kapskär. Finns flera sådana skär, mäts fällkam eller annan ojämnhet från det skär som är beläget längst in på stocken.
Läs mer...

Jämndragning: Traves ändyta är jämn och alla stockar har samma position i längdled.

K

Kalibrering: Inställning av mätutrustning.

Kambium: Tillväxtskiktet mellan bark och ved.

Kantsida: Den smala sidan på ett utsågat virkesstycke.

Kemisk massa: Veden har sönderdelats genom kokning i lut.

Klampare: Yrkesman på sågverk som bestämmer en plankas kvalité.

Klassbotten: Nedre gräns för måttklass.
Läs mer...

Klassmitt: Aritmetiskt medelvärde av måtten för övre och nedre klassgräns.
Läs mer...

Klyka: Stamdel med delad märg och ofta med barkdrag. Den mindre stamdelen, klykbenet, har en diameter som överstiger 1/3 av huvudstammens diameter. I annat fall betraktas den klenare stamdelen som kvist.
Läs mer...

Krokighet: Avvikelse för stocks mittlinje från den räta linjen mellan stocks ändcentra.
Läs mer...

Konstanta fel: Fel som påverkar åt samma håll. Uppstår t ex vid felkalibrerad mätutrustning.

Korsklavning: Mätning i ett tvärsnitt av två mot varandra vinkelräta diametrar.

Kroksågning: Man sågar längs med kröken på en krokig stock.

Krysslaminering: Man växlar fiberriktning när man limmar ihop olika skikt till plywood.

Krökvidd: Diametern i en tänkt minsta cylinder genom vilken stocken kan passera.

Kvalitet: Virkets lämplighet för viss förädling eller användning.

Kvalitetsbehandling: Sätta en kvalitetsklass på stock, ibland efter volymbehandling.

Kvist: Finns naturligt i allt virke. Kvistens typ, storlek och antal påverkar dock i hög grad virkets användbarhet till olika ändamål och räknas därför som ett virkesfel.

Kvistansvällning: Utbuktning på stocks mantelyta förorsakad av underliggande kvist.
Läs mer...
Råkvist: Kvist vars floem i mantelytan någonstans har växtsamband med stammens floem.
Torrkvist: Kvist vars floem i mantelytan helt saknar växtsamband med stammens floem.
Rötkvist: Kvist helt angripen av lös röta.
Sprötkvist: Starkt uppåtriktad och ofta barkdragande kvist.
Barkringskvist: Kvist som är omsluten av bark även under  mantelytan så djupt att det berör behandlingscylindern på timmer.
Svartkvist: Relativt klen torrkvist, diameter under 15 mm, som kan förekomma i rotstockar växta på magra marker i höjdlägen. Ovanlig i södra Sverige.
Pärlkvist: Kvist som är mindre än 5 mm. Har ingen betydelse vid kvalitetsklassning.
Vattenskott: Vissa lövträd utvecklar vattskott på stammen vid ökad näringstillgång t ex efter gallring. Sovande knoppar mellan bark och ved väcks till liv och bildar kvistar om skotten inte avlägsnas i tid.

Läs mer om tallkvist...  Läs mer om grankvist...

Kvistgrupp: Grupp av kvistar på stock. Till kvistgrupp räknas kvistar på stock som ingår i samma eller mycket näraliggande kvistvarv. Dessutom fordras att kvistarna är minst fyra räkningsbara till antalet varav minst två skall ha en storlek av minst 75 % av vad som tillåts för kvalitetsklassen. Om antalet kvistar uppgår till minst sju stycken utgör de alltid en kvistgrupp oavsett kvistarnas storlek. Samtliga kvistar skall inrymmas helt inom en sträcka av 20 cm på en stockhalva.

Kvistlyra: Hål i stammen strax under kvist. Kvistlyror föranleder ingen behandling.

Kvistmärke: Ojämnhet i barken eller i veden som anger övervallad kvist.

Kvistningskrav:

Väl kvistad
Kviststumpars längd får inte överstiga 1,5 cm
Tillfredsställande kvistad timmerstock

Kvistens diameter ub	Kviststumpens maxlängd
< 10 mm	obegränsad
10 - 30 mm	8 cm
> 30 mm	4 cm

Läs mer...

Kvistningsgrad: Förekomst av kvarvarande kvist på stock uttryckt i antal, diameter och längd.

Kvisturdrag: Kvist som av snötyngd eller avverkningsaggregat ryckts bort så att ett hål uppstått i stammen.

Kådlåpa: Uppkommer vid bristningar i veden orsakade av yttre påfrestningar på barrträd. Påverkar inte kvalitetsklassningen på rundvirke.

Kådved: Starkt kåd- och hartshaltig ved i rotzonen på tallar.
Läs mer...

Källved: Vattenmättad mörk, ofta blågrå, ved i gran.
Läs mer...

Kärl: Speciell typ av celler i lövved som ombesörjer vattentransport, kallas även trakéer.

Kärna: Den del av stammen som det växande trädet inte utnyttjar till vattentransport.

Kärnved: Den mörkare ved som utgör kärna i vissa trädslag som t ex tall och ek.

L

Lagringsröta: Röta som bildas i ved under lagring eller i ståndtorra träd. I tidigt stadium uppträder lagringsröta som spridda mindre fläckar eller strimmor i splintveden.
Läs mer...

Lagringsskada: Skada hos ved i stock som uppkommer vid lagring eller som uppträder i ståndtorr ved. Skadan orsakas vanligen av insekter eller svampar.

Levande stamdel: Stamdel där näringstransport förekom vid avverkningen i större delen (mer än halva omkretsen) av stamdelens floem.

Libriformceller: Celltyp i lövved.

Lyra (ljud): Mer eller mindre övervallad, ofta längsgående stamskada.
Läs mer...

Lådprincipen: Vid tramätning tas måtten som om virket precis fyllde en låda. I travens stockändesidor placeras lådsidan där man uppskattar att långa och korta stockars volym tar ut varandra. Avståndet mellan motstående sidor i den tänkta lådan mäts vinkelrätt mot dessa.

Långkrök: Krök som är minst en meter lång. Om kröken omfattar mer än halva stocklängden och ligger i ett plan så benämns den jämn långkrök.
Läs mer...

Lämpligt tillredd: Tillredning av virket så det håller sig inom gränsvärdena.

Längdavdrag: Minskning av längd på sågtimmerstock för att avlägsna vissa fel som påverkar dess behandlingscylinder. Avkortningen kan göras på en stockhalva eller på hela stocken.
Läs mer...

Lösröta: Röta som i ofruset tillstånd vid tryck med kantigt hårt föremål gör mindre motstånd än intilliggande frisk ved. Till lösröta hänförs även röthål.
Läs mer...

Lövmassaved: Massaved tillredd av blandade lövträdslag enligt avtal, normalt ej ek och alm.

M

Magnetavskiljning: Avkänning av stockar som innehåller metall.

Mantelyta: Stocks yta på eller under bark, exklusive stocks ändytor.

Marbuskkärna: Förekommer på gran som har överlevt med minimal tillväxt i flera decennier, beskuggad av stora träd, innan den av någon anledning fått ljus och börjat växa.

Matningsskada: Skada på stock uppkommen vid matning genom skördaraggregat.

Maximidimension: Stocks största längd eller diameter enligt föreskrifterna för volymmätning av stock.

Mekanisk massa: Pappersmassa som sönderdelas mekaniskt genom att fibrerna slipas isär.

Minimidimension: Stocks minsta längd eller diameter efter avkortning och nedsättning.

Mittmätning: Bestämning av stockdiameter på eller under bark vid stockens halva längd.
Läs mer...

Mycel: Svamprötter som växer till i veden.

Märg: Upp till 5 mm stor kanal i stammens mitt som är fylld med brunaktigt poröst material. Märgen är upplagsplats för näring vid de nya skottens tillväxt men dör när skotten blir äldre.

Dubbel märg: Fel på timmer som kan ha orsakats av att två stammar har vuxit ihop, klykbildning eller sprötkvistar.
Märgförskjutning: Märgen är ofta förskjuten i förhållande till stammens centrum pga att trädet växt kraftigare åt ett håll. Märgförskjutning över 10% får inte förekomma i vissa  specialsortiment som faner och rotstock.
Märgspricka: Från märgen och utåt i stocken avsmalnande radiell spricka hos stock.
Läs mer... 
Märgstråle: Vedceller anpassade för lagring och transport av näring sidledes i stammen.

Mätbesked: Handling som för virkessäljare och virkesköpare redovisar resultat av utförd mätning och bearbetning av mätdata.

Mäthandling: Handling med registrerade mätdata inklusive identifierande uppgifter.

Mätkar: Vattenfylld behållare som används vid xylometermätning.

Mätkollektiv: Virkesparti för vilket omräkningstal till handelsmått fastställts genom stickprovsmätning.

Mätmetod: Metod för mätning av virke. Som mätmetoder räknas dels totalmätningsmetoderna stockmätning, travmätning, vägning och stycketalsräkning, dels stickprovsmätning.

Mätningsinstruktioner: Kravspecifikation för ett visst sortiment.

Mätningsvägran: Kan göras på virkesparti som innehåller främmande föremål eller är felaktigt tillrett.

Mätorder: Dokument som innehåller basfakta för ett virkesparti.

Mätram: Anläggning för automatisk mätning av diameter och längd.

Mätribba: Linjal som används vid manuell mätning.

Mötande kant: Den del av stocken som ligger mot mätaren för tillfället. Diametermätning på mötande kant ger en utjämningseffekt av stockars ovalitet.

Mörk röta: Röta som bildats i växande träd. Med hänsyn till färgen indelas skogsröta i ljus skogsröta och mörk skogsröta.
Läs mer...

N

Nedsättning: Registrering av lägre än verklig stockdiameter p g a av fel eller skada som minskar utbytet.
Läs mer...

Nedsättningsfel: Fel som föranleder nedsättning som t ex slängkrök och skada som inte kan tas bort genom avkortning.

Nöjaktigt rak: Stock som ger fullt sågutbyte utan volymbehandling är nöjaktigt rak.

O

Omräkningstal: Kvoten av ett stickprovs kvantitet eller värde enligt "noggrann" mätning och motsvarande enligt "enkel" mätning.
Läs mer...

P

Postning: Bestämning av sågutbyte i timmerstock.

Pärlkvist: Kvist som är mindre än 5 mm. Har ingen betydelse vid kvalitetsklassning.

R

Raksågning: Man låter sågklingan följa den rakaste delen av stocken och gå ut före änden på krokig stock.

Ramsåg: Sågteknik med upp-och nedåtgående sågblad.

Reaktionsved: Bildas när trädet av någon anledning snedbelastas. Barrträd försöker räta upp stammen genom att bygga på trycksidan med årsringar av korta och mycket tjockväggiga celler. Denna typ av ved kallas tryckved eller tjurved. Lövträd försöker räta upp stammen genom att bilda dragved på insidan av kröken. Där bildas förlängda celler med stor draghållfasthet.
Läs mer...

Reducerare: Maskin som fräser bort rotben eller ytan på sågtimmer.

Relativt medelfel: Kvoten mellan enkla medelfelet och medelvärdet av en viss egenskap inom ett kollektiv.

Ringspricka: Spricka som följer en årsring.
Läs mer...

Rotben: Ovanmarksdel av sidorot vid anslutning till stam. Mätning av rotben på timmer och massaved visas på bilderna.

Rotmått: Diameter i stocks rotända. Måttet tas 50 cm från ändytans centrum i grovändan av rotstock och i övriga fall 10 cm innanför ändytans centrum.

Rotveck: Veck mellan rotgrenarnas fortsättning uppåt stammen.

Rotticka: Svamp som förorsakar stora rötskador på virke.

Rundvirke: Kvistade samt obarkade eller barkade, i övrigt obearbetade stockar eller helstammar.

Råkvist: Kvist vars floem i mantelytan någonstans har växtsamband med stammens floem.

Råsortering: Den första sorteringen som görs innan det sågade virket har torkat.

Råvikt: Massavikt hos fuktigt virke.

Rödkärna: Bildas i vissa äldre lövträd som ask, björk och al. Följs ofta av mörk faströta.
Läs mer...

Rödved: Färgförändring i veden hos främst tall. Veden blir svagt röd och skall skiljas från röd kärnved.  Kan påträffas i äldre tallar, torrträd och ibland i samband med blixtnedslag och innanför lyror. Begreppet används även för röd kärnved som förekommer i äldre tätvuxna tallar, främst i norra Sverige.

Röta: Ved som brutits ned av svampar eller andra mikroorganismer. 
Med hänsyn till den angripna vedens konsistens indelas röta i:

Faströta: Röta som i ofruset tillstånd vid tryck med kantigt hårt föremål gör samma motstånd som intilliggande frisk ved.
Lösröta: Röta som i ofruset tillstånd vid tryck med kantigt hårt föremål gör mindre motstånd än intilliggande frisk ved. Till lösröta hänförs även röthål.
Med hänsyn till uppkomstsättet indelas röta i:
Skogsröta: Röta som bildats i växande träd
Med hänsyn till färgen indelas skogsröta i ljus skogsröta och mörk skogsröta.
Lagringsröta: Röta som bildas i ved under lagring eller i ståndtorra träd. I tidigt stadium uppträder lagringsröta som spridda mindre fläckar eller strimmor i splintveden.
Brunröta: Veden blir brun och spröd. Vid torkning spricker veden upp i tärningsliknande bitar. Cellulosan försvinner och ligninet ansamlas så det till slut nästan bara återstår lignin. Ovanlig i levande träd.
Läs mer...

Rötkvist: Kvist helt angripen av lös röta.

S

Sektionsmätning: Bestämning av stockdiameter på eller under bark vid respektive sektions halva längd eller i mycket täta intervall längs stocken.

Sidoutbyte: Sågutbytet närmast ytan, =brädan.

Skogsröta: Röta som bildats i växande träd.
Med hänsyn till färgen indelas skogsröta i ljus skogsröta och mörk skogsröta.
Läs mer...

Skäppmätning: Mätning av spån och flis i behållare.

Slipmassa: Mekaniskt sönderdelat massa.

Sliprar: Sågat virke till underlag och fästning av järnvägsräls.

Slirskada: Skada i ved som uppkommer av att maskin slirar mot trädstam.

Sluten klyka: Del av stock där huvudstam och delstam, som har var sin märg, ligger tätt intill varandra utan luft emellan.
Läs mer...

Sommarved: den mörkare delen av årsringen.

Sortiment: Handelsvara med standardkrav enligt gällande mätningsföreskrifter för respektive sortiment.

Splint: Veden närmast barken som trädet fortfarande använder till vattentransport.

Sprötkvist: Starkt uppåtriktad och ofta barkdragande kvist.

Stamform: Förhållandet mellan stammens brösthöjdsdiameter och övre diameter. Bra form ger högt sågutbyte.

Standardavvikelse: Ett mått på mätvärdenas spridning kring sitt aritmetiska medelvärde.

Standardlängd: Enhetlig stocklängd med viss avtalad längdvariation.

Stickprovsmätning: Mätning av ett virkesparti i två eller flera faser. Sista fasen innebär en fullständig och noggrann mätning av ett urval av enheter i virkespartiet medan mätningen i de tidigare faserna utförs med mer extensiva metoder, t ex räkning, vägning eller travmätning.

Stockblånad: Blånad i ved med ett djup på minst 5 mm från stocks mantelyta under bark eller med ett avstånd på minst 50 mm från stocks ändyta.

Stockdiameter: Den diameter hos stamtvärsnitt som svarar mot tvärsnittets area. Största tillåtna måttenhet för diameter är cm. Vid automatisk mätning redovisas diametern alltmer i mm.

Stockhalva: Del av stock avgränsad av ett mittställt snitt genom cylinders ändcentra.

Stocklängd: Kortaste avståndet mellan stocks båda ändcentra. Största tillåtna måttenhet för längd är cm. Vid automatisk mätning redovisas längden alltmer i cm.

Stockmätning: Metod för stockvis toppmätning, mittmätning, topprotmätning eller sektionsmätning av stockdiameter samt mätning av stocklängd för bestämning av fastvolym eller toppcylindervolym.

Stocktyp: En trädstams indelning i:
rotstock: stock begränsad av rotskär
mellanstock: stock från mittdel av trädstam, vilken kapats till mer än två stockar
toppstock: översta stocken hos trädstam, vilken kapats till två eller flera stockar.

Läs mer om stocktyp tall...  
Läs mer om stocktyp gran...

Ståndtorr ved: Virke från rottorrt träd.

Svartkvist: Relativt klen torrkvist, diameter under 15 mm, som kan förekomma i rotstockar växta på magra marker i höjdlägen. Ovanlig i södra Sverige.

Svarvkärna: Stockens centrum som används för fasthållning vid fanersvarvning.

Svarvcylinder: Den del som går att svarva vid fanersvarvning.

Sågcylinder: En sågtimmerstocks tänkta cylinder med en diameter som är lika med stockdiametern vid toppmätning reducerad med 1 centimeter och en längd som är lika med stocklängden.
Läs mer...

T

Tillfredställande kvistad: Kvistningsgrad som tillåter en viss längd på kviststumparna.
Läs mer...

Tillredningsfel: Fel som beror på otillräcklig tillredning av virket i skogen.
Läs mer... om timmer, om massaved

Tillredningsvrak: Vrakorsaken är att tillredningen är för dålig, t ex rotben, fällkam.

Tjurved: Reaktionsved som bildas hos barrträd på undersidan av grenar och lutande stammar. Tjurveden är ligninrikare, mörkare, hårdare än intilliggande normal ved och har stor sommarvedsandel. Tjurved kallas även tryckved.
Läs mer...

Toleransfel: Fel som får förekomma utan behandling.

Toppcylindervolym: Volym hos stock beräknad som produkt av stockens tvärsnittsarea enligt toppmätning och stocklängd.

Toppdiameter: Stockdiameter enligt toppmätning.

Toppmätning: Bestämning av stockdiameter på eller under bark vid ett tvärsnitt på 10 cm avstånd från centrum i stocks toppända.

Topprotmätning: Bestämning av stockdiameter på eller under bark vid 10 cm avstånd från centrum i stocks toppända samt vid 10 cm avstånd från centrum i stockens rotända, vid rotstock dock 50 cm avstånd från centrum i rotändan.
Läs mer...

Torrhalt: Kvot mellan massa av virkets torrsubstans och dess råvikt.

Torrkvist: Kvist vars floem i mantelytan helt saknar växtsamband med stammens floem.

Torrvikt: Produkten av virkets råvikt och dess torrhalt

Totalmätning: Mätning i en fas av samtliga enheter i ett virkesparti.

Trakeid: Celltyp i barrved.

Travmätning: Metod för mätning av travlängd, travhöjd, travbredd och travvolym samt för bestämning av travens fastvolymprocent och fastvolym.
Läs mer...

Travvolym: Produkten av travlängd, travhöjd och travbredd.
Läs mer...

Trädslagssammansättning: Andel av olika trädslag i trave/virkesparti grundad på volym, vikt eller stycketal.

Tvärkrök: Tydlig vinkel på stock. Tvärkrök är ofta orsakad av felaktig skottbildning eller toppbrott.
Läs mer...

Tydligt oval stock: På måttstället för diameter överstiger stockens största diameter den minsta diametern med mer än 10 procent.

Tändsticksvirke: Ved av asp som skall användas för tillverkning av tändstickor.

Törved: Starkt kåd- och hartshaltig ved ovanför rotzonen på tallar. Törveden uppkommer till följd av svampangrepp i området med glansbark i tallens krona eller till följd av stamskada.

U

Underlagsstock: Stock utlagd för att hindra välta eller trave att komma i direkt kontakt med mark, lastplan, etc.

Undermål: Stock håller inte kravet för minsta diameter eller längd för sortimentet.

Utbytesförlust:. Stocken ger inte förväntat utbyte, t ex för att den är krokig.

Utpräglad kärnved: Kärnved som syns tydligt som t ex i tall och ek.

V

Vattved: Kärnved med onormalt hög vattenhalt hos gammal tall och gran.
Läs mer...

Vattenskott: Ytliga nya skott på stammen som om de inte tas bort så småningom blir en kvist på t ex ek och al. Kallas även vattskott och vanskott.

Vedvolymprocent: Traves vedvolym uttryckt i procent av dess travvolym.
Läs mer...

Virkesparti: Avgränsad virkeskvantitet bestående av sågtimmer eller massaved för vilken virkessäljaren och virkesköparen träffat ett avtal och som mäts med en mätmetod.

Volymavdrag: Minskning av stocks volym till följd av längd- eller diameteravdrag.
Läs mer...

Volymfel (kvantitetsfel): Fel som medför minskat volymutbyte. Volymfel indelas i:

Avkortningsfel (längdfel): Volymfel som medför att stocks hela längd inte kan utnyttjas för avsedd förädling.
Nedsättningsfel (diameterfel): Volymfel som medför att stocks hela tvärsektion inte kan utnyttjas för avsedd förädling.

Vrak: Stock som efter tillåten behandling inte uppfyller sortimentets minimikrav.

Vresved: Ved med starkt oregelbunden fiberriktning.

Vårved: Den ljusa delen av en årsring.

Väl kvistad: Kvistningsgrad som tillåter att kviststumparna är max 15 mm höga.
Läs mer...

Växtspricka: Spricka hos växande träd. Växtsprickor förekommer ofta mellan mycket tätvuxen ved och ved med breda årsringar.
Läs mer...

Växtvridenhet: Skruvvriden fiberriktning i förhållande till stams längdaxel.
Läs mer...

Y

Ytandel lagringsröta: Andel lagringsröta i tvärsnittet 15 centimeter från stockända i ståndtorr respektive lagringsskadad ved.

Ytandel mörk och lös skogsröta: Andel mörk och lös skogsröta i stocks eller stockars ändytor.

Ytblånad: Blånad som inte går in djupare än 5 mm från mantelytan eller 50 mm från ändytan.
Läs mer...

Å

Årsringar: Antal årsringar i stockända inom ett förutbestämt bedömningsområde i den radiella riktning som ger störst medelårsringsbredd.
Läs mer...  

Årsringsutveckling: Kan vara ojämn med språngvisa förändringar som en effekt av försenad gallringar. Ojämna årsringar ger mer spänningar i virket vid torkning.

Ä

Ändyta: Snitt hos stam som kapats i vinkel mot dess längdriktning.

Ö

Öppen klyka: Y-formad del av stock som bildats genom att stam delats upp på huvudstam och en eller flera delstammar och där luft finns mellan två stammar.
Läs mer...

Öppen lyra: Längsgående skada i veden som inte övervallats. Uppkommer t.ex. vid påfällning.

Överlängd: Stocken är för lång för att platsa i sortimentet.

Övermål: Längd utöver minimilängd eller närmaste längdklass.

Tillbaka till aptering - virkesmätning